27 december 2014

Klart och kallt, filmar genom Megrez-teleskopet

Med den nya horisonten kan jag observera månen när den nästan är på väg att gå ner. Seeingen usel, men jag får några filmsekvenser som Registax får försöka rädda. Svårt att pussla, men iMerge kan i alla fall få fram en hel skära denna gång

mosaic141227a

 

När månen nästan gått ner hade Jupiter kommit upp nog långt för att vara lönt att observera, men jag frös för mycket för att orka anstränga mig.

Med lämplig wavelet-inställning i Registax kan man antingen få fram månarna medan skivan blir överexponerad

N2187

 

eller anpassa inställningarna för själva skivan. Teleskopet är dock för litet för att visa mycket mer än de två ekvatorsbanden.

N2189

25 december 2014

Klar och kall juldagskväll.

Vid 17.30-tiden hade man en vacker månskära i sydväst, med Mars under sig, och med ISS passerande för nästan sista gången denna synbarhetsperiod. Jag tog bara en 30s-bild där månen blivit en grav överexponerad blaffa utan spår av skärform, men där man ser Mars och ISS-spåret. Man kan faktiskt även urskilja Neptunus som är kvar i trakten av sigma Aqr men som jag inte sett sedan 15 september.

CA3114

Senare på kvällen fotograferar jag genom Megrez-teleskopet. Huvudmålet är Orion, men jag börjar med att utnyttja det nya västsynfältet för några bilder av M33.

CA3118

Med 4 90s-bilder summerade i DeepSkyStacker ser man tydligt spiralarmarna i denna granngalax. Den ligger ungefär lika långt från oss som Andromedagalaxen (M31), men är avsevärt mindre (M31 fyller med samma utrustning större delen av bildfältet).

CA311x

Som vanligt blir kikarinriktningen lite på måfå, men Orionnebulosan (M42) går inte att missa. Den är fascinerande redan på en 90s-bild (ISO1600), och blir lätt överexponerad på summerade bilder (här 4 stycken= 6 minuter totalt).

CA3133

CA313z

Däremot vinner den svaga Hästhuvudnebulosan mycket på kombination av många bilder. Singelbilden (90s vid ISO3200) ger en bra antydan,

CA3152

men med 9m40s total exponering blir det med mina mått häpnadsväckande bra. Den starkaste stjärnan på bilden är den vänstra stjärnan i Orions bälte och det lilla hästhuvudet syns som ett mörkt moln mitt i den röda vätgastunga som går neråt från stjärnan.

CA314x

Strecken nere till vänster är spår av en geostationär satellit som råkat hamna i synfältet. När teleskopet följer himlens vanliga rotation blir förstås en stationär prick till ett streck…Det finns ett spår också nere till höger på bilden av M42, och när jag pekade lite fel på nebulosan fick jag in 7 geostationära satelliter som var och har ritat ett kort spår under 15s-exponeringen.

CA3127

Kring midnatt tog jag några snabba bilder av Jupiter. Först med 4s exponeringstid, sedan med 30s.

CA3188CA3190

Av en slump råkade det bli precis under de minuter när Jupiters måne Europa faktiskt tycktes passera rakt över Ganymedes! Om jag hade förberett mig bättre hade jag tagit en hel serie kortexponerade bilder och kanske kunnat se ljusstyrkeändringen under de 20 minuter ockultationen varade. Jorden befinner sig nu några månader framåt precis i Jupitermånarnas banplan, och man kan se inbördes ockultationer och förmörkelser. Det är dock få som är så enkelt observerbara som denna hade varit, och det var slarvigt att jag inte hade koll på den!

Jag hade också en andra kamera med fisheye-objektivet igång. Här ser man vinterns ljusa stjärnor i översikt, åt söder där skogen är kvar

C_4786

Eftersom jag jobbade vid teleskopet med en röd lampa kan man se åtminstone mina ben också

C_4778

Tillägg 29/12. Nu har jag summerat 28 bilder av Hästhuvudnebulosan, med totalt 34 minuters exponeringstid, och är mycket nöjd med resultatet!

CA315y

20 december 2014

Klar kväll, som jag helt ägnar åt att prova ut nya observationsplatser efter en stor kalhuggning väster om vårt hus.

Jag kan t.ex. stå där det förut var skogsbryn och se ner till deklination -18 (beta Ceti) i sydsydväst. Man ser den röda lampan på ett av vindkraftverken som jag annars fått gå en lång promenad för att kunna se.

IMG_3086crop

Det är också trevligt att från samma lilla kulle se Orion utan träd tätt vid sidorna.

CA3090

 

Men bilderna är ‘arbetsmaterial’ för att definiera mina nya horisonter, så det blir inte mer här…

13 december 2014

Kort uppklarning efter 23 på Luciakvällen, så jag spanar efter Geminider

Kör med kameran och 18mm vidvinkelobjektiv på iOmega, men har svårt med kamerainställningarna i den iskalla vinden, så det blir onödigt nerbländade bilder. Ser inga stjärnfall alls medan jag är ute, men på en av bilderna finns ett svagt spår som tycks komma från Tvillingarna (Gemini), så jag säger att detta är en Geminidmeteor..

CA3050a

Jag varierar kamerariktningen, och får bilder som dessa, utan fler meteorer. Det är definitivt vinter, med Orion mellan södergranarna.

CA3039

CA3055

 

Jag testade också fisheye-objektivet på min andra astrokamera, och insåg att det är jätteenkelt att bara lägga den på ett bord, pekande mot zenit, för att få lagoma himmelsbilder.

C_4758

Med kameran på andra ledden får man med Jupiter i vänsterkanten, men det börjar komma en del dismoln

C_4759

 

Molnen tätnade snabbt, och jag fick ge mig före midnatt

C_4763

 

6 december 2014

Efter alla gråa dagar ny oväntad uppklarning. Fullmåne i söder och Jupiter i träden i öster.

Först nytt mosaikförsök på månen, och nytt pinsamt misslyckande. Förstår inte riktigt hur jag kunde missa en så stor bit, men för framtiden blir detta viktigt, inga detaljbilder utan en översikt först…(Det pyttelilla programmet iMerge är specialgjort för att pussla ihop delbilder av månen till en större, och det fungerar slående enkelt och bra. Om jag försöker göra samma sak i mitt tusen gånger större bildbehandlingsprogram är det ändå nästan omöjligt att få ett lika bra resultat…)

mosaic_141206

Med Barlow kan jag ta en serie bilder längs terminatorn där man faktiskt ser en hel del kratrar med skuggor (medan resten av fullmånskivan bara visar material med olika albedo, utan höjdinformation). Librationen gör att man ser extra långt ”över kanten” i nordost.

N2149 N2150 N2151 N2152 N2153 N2154 N2155 N2157

 

En extra rolighet var förstås säsongens första observation av Jupiter. Planeten stod mycket lågt, med följdriktigt usel seeing, men jag fick några bilder i alla fall. Först överexponering utan Barlow, för att visa månarnaN2170

Med Barlow och korrektare exponering får jag till nöds både månar och skiva, men för suddigt

N2171

 

Dagens bästa bild blir inte bättre än så här, men nu är säsongen igång!

N2172

3 december 2014

En kväll till med synlig måne, men problem med kamerasladden som var nästan av. Gick lyckligtvis att använda en från min flatbäddsskanner(!), så jag kunde filma på som vanligt.

Jag försökte först ta översiktsbilder utan Barlow, men det visade sig att jag ändå missat delar av månen:mosaic141203

 

Sen tog jag terminatorbilder med Barlow. Seeingen ganska dålig, och månens fas en som jag ofta filmat, så inga uppseendeväckande bilder.

I norr den vanliga synen av Plato och den dubbeltoppade Philolaus-kratern

N2134

 

Aristarchus (med Herodotus) ligger nära terminatorn, och Schröters dal bara anas

N2146

Ytterligare en bit ner finns Kepler och Marius, med många ”lunar domes” i närheten

N2147

 

Innanför Kepler ser man fortfarande en tydlig Copernicus, även om skuggorna börjar försvinna

N2130

 

Det karakteristiska kraterparet Hansteen+Billy ligger nästan helt i skugga, men man ser berget (Mons Hansteen) mellan dem.

N2148

 

 

Mare Humorum syns fint, med den stora Gassendi-kratern och räfflorna vid Hippalus

N2138

 

Vidare åt söder finns Hainzel och Capuanus och ena änden av den avlånga Schiller

N2139

 

Schiller finns i helbild tillsammans med Tycho och Clavius i söder

N2140

 

Längst i söder syns inte så mycket, men Moretus med sitt centralberg är tydlig som vanligt.

N2141