12 augusti

Perseidutkik med magert bildresultat

På ungefär en halvtimme (23-23.30) såg jag inte mer än fyra Perseider, men ingen fastnade på film. På en fisheye-bild syns något mycket meteorliknande, men det visade sig vara en Iridiumblixt…

C_4961x

Med 18mm-objektiv ‘tokstirrade’ jag på Svanen och Lyran, och av 29 stycken  30s-bilder som denna

CA4370

får man med DSS en tydligare bild av de mörka vintergatsmolnen

CA438x

På en trettionde bild finns ett störande spår av ett raketsteg från USA-satelliten Lacrosse 4, som f.n. är en av de ljusstarkaste satelliterna man kan se (förutom ISS). Uppe till höger passerade ett flygplan…

CA4388

Efter att ha sett en stark Perseid i väster bytte jag kamerariktning, men där blev det bara ett nytt flygspår. Den ljusa stjärnan t.h. är förstås Arkturus.

CA4394

8-9 augusti 2015

Aldebaranockultation bakom moln

Efter en helmulen tidig kväll klarnade det fint, och jag åkte ner till stranden av Vidöstern för att kunna se månen 4 grader över horisonten. Just där i nordost låg dock molnen kvar, och när Aldebaran 01.15 skulle komma fram syntes inget spår ens av månen. En kvart senare började den skymta, och en bild från 01.29 visar Aldebaran väl framme

CA4351

 

Molnen blev successivt lite tunnare, men man såg aldrig den mörka månranden. Här en bild från 01.35

CA4358

Till sist gav jag upp och åkte hem igen, där nu månen kommit över skogen (01.46)

CA4361

7-8 augusti 2015

Tredje gången gillt, mörker och klar himmel

Jag njuter av synen, men tar bara några 30s-exponeringar med fisheye-objektivet. Från min nya utsiktsplats framför kalhygget kan jag nu se vintergatan nästan ner till horisonten i sydväst

C_4907

Om jag inte duckar kommer jag själv med på ett hörn (uppe t.v.)…

C_4909

 

Med mer än lovlig tur fångar jag också en tidig Perseid på en av bilderna. Den var så ljusstark att jag direkt märkte den i ögonvrån under exponeringen

C_4911

Om man lägger ihop sju exponeringar i DSS blir bilden definitivt mycket fulare, men den oregelbundna vintergatan framträder tydligare, med mängder av mörka interstellära moln i silhuett mot stjärnorna bakom…

C_490x

Med kameran liggande på ett bord (riktad mot zenith) fångar jag på två bilder ett satellitspår som jag för ovanlighetens skull inte hittar på heavens-above. Rörelsen är ganska snabb, så det kan vara en låg satellit med snabbt föränderlig bana(?)

C_491x

5 augusti 2015

Lite mindre måne, lite mindre moln, mest gamla flygstrimmor(?)

Den riktiga vintergatan liknar molnstråken, men den är mer oregelbunden och rör sig inte mellan bilderna

C_4895

Bilden här nedanför har vintergatan ganska horisontellt lite över mitten, medan de krökta stråken är moln. Man kan se ett kort satellitstreck från ett ryskt raketsteg (Cosmos 1689).

C_4898

3 augusti 2015

Solig och varm dag som övergick till mycket dismolnig kväll

Månen har också gått upp, så det är inte mycket astronomi man kan göra. På en 10-sekundersexponering ser man här i alla fall lite luckor kring Sommartriangeln och ett kort spår av den amerikanska satelliten Terra.

C_4880

En sak jag var nyfiken på var chi Cygni, som fortfarande är mycket ljusstark. Bilden med 70 mm teleobjektiv.

C_4891

Så märkte jag plötsligt att det var klart nära horisonten, så att man kunde se ”handtag och lock” av den karakteristiska ”tekannan”(=Skyttens stjärnbild), vilken aldrig syns i sin helhet från Sverige.

CA4334

Med blotta ögat var månen mellan träden en fin syn, men omöjlig att fotografera:

Om träden ska synas måste man exponera en halv sekund, vilket gör månen(+moln) till bara en stor blaffa. (Det gröna är en reflex i objektivet).

C_4889

För att få detaljer på månen kan man bara exponera en tusendels sekund, här i samma bildskala med 95 mm teleobjektiv. Vårt öga klarar mycket bättre att se både detaljerna och helheten.

C_4886

En bild mot zenith visar åter Sommartriangeln (till höger), med Cassiopeias karakteristiska W till vänster.  De månupplysta molnen är mycket ljusare än vintergatan som egentligen går tvärsöver bilden.

C_4893